Företagsskatter - Skatt på utdelning

Den här artikeln är en del av en större artikel, nämligen om Företagsskatter. Läs gärna den också för att inte tappa viktig kontext. Nu går vi djupare in på vad skatt på utdelning är.

Typ av skatt	Villkorlig - vid utdelning.
Storlek	För företaget: se stycket om slutskatt För aktieägarna: 20% på inkomst av kapital gäller för utdelningen
Deklaration och besked	För företaget: se stycket om slutskatt För aktieägarna: inkomstdeklaration 1 (tillsammans med K10-blanketten) skulle vara inlämnad senast 2 maj 2022. När du sedan får ditt slutskattebesked beror på en rad faktorer, men du får det dock senast i december oavsett
In- och utbetalning	För företaget: se stycket om slutskatt För aktieägarna: Vid skatteåterbäring: om du ska få skatteåterbäring beror utbetalningsdatumet på en rad faktorer (samma faktorer som när du får ditt slutskattebesked), men du får det dock senast i december oavsett. Vid kvarskatt: ska vara betald senast 14:e november 2022.
Andra benämningar	Slutskatt, kvarskatt, restskatt, skatteåterbäring, aktieutdelningsskatt, kapitalskatt med flera.

Som jag har nämnt i tidigare stycken betalas bolagsskatten av företaget, vilket är den skatt på vinsten som företaget betalar (och följaktligen även den skatt på utdelningen som företaget betalar eftersom det sker innan utdelningen sker). Skatt på utdelningen betalas sedan också av aktieägaren (och inte företaget). Även om jag i den här artikeln syftade till att sammanfatta vilka skatter företaget betalar tycker jag att konceptet “skatt på utdelning” ingår för hur aktieägarna vill göra med utdelning i händelse av vinst påverkar företagets övergripande ekonomiska planering. Jag anser att det är en ekonomiskt strategisk frågeställning för företaget huruvida det vill betala ut utdelning eller inte, varför det är relevant att gå djupare in på i den här artikeln (även om själva skatten på utdelningen alltså betalas av aktieägarna och inte företaget).

För aktieägaren finns det nämligen skattemässiga fördelar med att ta ut utdelning. För att få ta ut utdelning i bolaget krävs att det går med vinst samt att bolaget betalar bolagsskatt på den vinsten. (källa: bjornlunden.se)

Det allra mest skattemässigt fördelaktiga är dock att ta ut utdelning i kombination med att ta ut lön. Upp till en viss nivå, kallad brytpunkten för statlig inkomstskatt, är det skattemässigt mest effektivt att betala ut lön och, om du fortfarande har vinst kvar i bolaget efter det, betala ut det som utdelning. Det är tack vare faktorer som jobbskatteavdraget, grundavdraget, nivån på arbetsgivaravgifterna och för att utbetalning av lön ger både pensionsgrundande och sjukpenninggrundande inkomst, som löneutbetalning är att föredra framför utdelning så länge du inte kommer över brytpunkten. Brytpunkten för statlig inkomstskatt år 2022 är 554 900 kronor. (källa: skatteverket.se)

Utdelning utgår som regel proportionerligt i förhållande till antalet aktier aktieägarna har (oavsett om ni är flera eller endast en). Om du äger 50% av aktierna får du 50% av utdelningen och så vidare.

Tips:

Det kan vara bra att veta att aktieägarna ansvarar för att betala skatt på utdelning, varför den inte bokförs i bolaget.

Typ av skatt

Eftersom bolagsskatten betalas innan företaget får ge utdelning är det egentligen den skatten företaget betalar (läs mer under bolagsskatt). När man pratar om “skatt på utdelning” menar man dock den skatt som betalas av aktieägaren som inkomst av kapital. Det är en procentuell skatt som betalas en gång per år och i efterhand av privatpersonen till Skatteverket och betalas in på privatpersonens skattekonto.

Storlek

Observera att bolagsskatten, eller skatt på vinst, (på 20,6%) alltså betalas av bolaget före utdelningen (se artikeln om foretagande.seDebiterad preliminärskatt).

Storleken på skatten på utdelningen är ett procentuellt belopp på 20% av utdelningen som betalas av aktieägaren.

Beräkning av utdelningen

Med den så kallade förenklingsregeln blir utdelningen ett fast konstant belopp som höjs varje år enligt en regel, medan för huvudregeln baseras det på hur mycket lön du har tagit ut ur bolaget. Syftet med både förenklingsregeln och huvudregeln är att beräkna ditt så kallade gränsbelopp.

Utdelning under och upp till gränsbeloppet beskattas med 20% (oavsett vilken av metoderna du använder för att beräkna gränsbeloppet - förenklingsregeln eller huvudregeln). Utöver det beskattas privatpersonen precis som med lön, det vill säga med 32%-57% i skatt, beroende på hur mycket lön du har tagit ut under året. Så även om jag fokuserar på bolagets perspektiv i den här artikeln passar jag på att nämna här att privatpersonen alltså betalar kapitalskatt på utdelningen upp till gränsbeloppet och efter det som skatt på tjänst. Båda betalas året efter utdelningen har ägt rum. (källa: foretagande.se)

Förenklingsregeln

Förenklingsregeln kan tillämpas om kraven för huvudregeln inte uppfyllts (annars brukar det vara mest fördelaktigt att använda huvudregeln). Den går att tillämpa oavsett om du har tagit ut någon lön eller inte från aktiebolaget.

För inkomståret 2022 är schablonbeloppet i 3:12-regelverket (det vill säga, gränsbeloppet) 187 550 kronor (vilket är 2,75 gånger inkomstbasbeloppet för 2021) och för 2023 är det 195 250 kr. (källa: skatteverket.se)

3:12-reglerna gäller för fåmansföretag och reglerar hur utdelning från, och vinst eller förlust vid försäljning av, fåmansföretaget ska beskattas. Den privata inkomsten ska nämligen fördelas mellan inkomstslagen tjänst och kapital. (källa: skatteverket.se)

Tips:

Om man är delägare i fler bolag kan det vara bra att veta att en person endast får använda förenklingsregeln en gång per år oavsett hur många bolag denne har. Om den tar ut fler än en utdelning får den använda huvudregeln i de övriga bolagen. (källa: innecta.se)
Om du har sparat utdelningsutrymme (inte använt möjligheten att betala ut utdelning upp till gränsbeloppet) från tidigare år får du tillgodoräkna dig det också samt multiplicera det med 1,03 (för att kompensera för inflation) om du tillämpar förenklingsregeln.

Huvudregeln

Om villkoren för huvudregeln uppnås, leder det oftast till att du får ta ut högre utdelning än med förenklingsregeln.

Villkor:

Du eller närstående tar ut en total årslön på minst 426 000 kr (vilket är 6 IBB) + 5% av bolagets kontanta lönesumma ELLER 681 600 kr (vilket är 9,6 IBB) (i det här räkneexemplet sker utdelningen 2023 och lönen betalas ut under 2022).

Om villkoret är uppfyllt kan du ta ut 50% av total utbetald lön i utdelning (plus delar av insatt aktiekapital). Här får du alltså räkna med löner för alla anställda, men dock enbart lön och inte förmåner. (källa: utdelning-online.se)

Deklaration och besked

Deklaration av bolagsskatten för företaget görs via inkomstdeklaration 2 och det har jag redan redogjort för i artikeln om Slutskatt. När det gäller deklaration och besked kring skatt på utdelning för privatpersonen, å andra sidan, gäller följande. Du som delägare i ett mindre aktiebolag, ett så kallat fåmansföretag, och äger kvalificerade andelar, ska lämna en K10-bilaga tillsammans med din privata inkomstdeklaration, den så kallade inkomstdeklaration 1. Efter att du har lämnat in den får du, precis som företaget, ett slutskattebesked där du får reda på om du får återbäring eller kvarskatt.

Inkomstdeklaration 1 (tillsammans med K10-blanketten) skulle vara inlämnad senast 2 maj 2022. Du kan förvänta dig liknande datum nästföljande år. (källa: skatteverket.se)

När du får ditt slutskattebesked beror på när du deklarerade, om du deklarerade digitalt, om du har anmält konto, om du har tagit hjälp av en redovisningsbyrå, om du har haft anstånd med deklarationen eller liknande samt om du inte tidigare har fått besked eller saknar skatteregistrering i Sverige. Du får det dock senast i december oavsett. Läs mer här för exakta datum beroende på vad som gäller för dig: skatteverket.se

In- och utbetalning

Om du ska få skatteåterbäring beror utbetalningsdatumet på samma faktorer som när du får ditt slutskattebesked (som gåtts igenom i ovan stycke) och framgår även det på ovan länk på Skatteverkets hemsida (se ovan länk). Skatteåterbäring får du om det har betalats in för mycket skatt på dina inkomster under ett år. Eftersom skatt på inkomster från tjänst och skatt på inkomster från utdelning kvittas i slutskattebeskedet är det osannolikt att du får skatteåterbäring om du tar ut utdelning (eftersom skatt på tjänst uppskattas och betalas på förhand av din arbetsgivare, men inte skatt på utdelning). Skatt på utdelning brukar resultera i ett ganska stort belopp (med förenklingsregeln 20% av 187 550 för 2022) medan din arbetsgivares eventuella feluppskattning av din skatt på inkomst inte brukar diffa så pass mycket, varken för mycket eller för lite, men det finns självklart undantag.

Om du har kvarskatt att betala, å andra sidan, gäller andra datum. Läs mer här: skatteverket.se.

Om du har kvarskatt som överstiger 30 000 kronor behöver du betala kostnadsränta på 1,25% på beloppet från och med 15:e februari 2022. Om du har kvarskatt under 30 000 kronor börjar kostnadsräntan att räknas från och med den 4:e maj 2022. Hela kvarskatten (exklusive kostnadsräntan) ska dock inte vara betald förrän senast 14:e november 2022.

Kostnadsränta läggs till varje dag du har underskott på skattekontot och påförs varje månad till skattekontots saldo. För att undvika kostnadsränta bör du alltså se till så att det inte är ett underskott på skattekontot. För att göra det enkelt för dig kan du sätta in pengar på din privatpersons skattekonto inom 90 dagar från dess att du har fått ditt slutskattebesked om kvarskatt. När slutskattebeskedet kommer har du alltså 90 dagar på dig att betala kvarskatten. Det kan också vara bra att veta att det normalt tar 1-3 bankdagar innan din inbetalning blir bokförd på skattekontot (och det är det datumet som Skatteverket går efter).

Det här kan verka kontraintuitivt eftersom slutskattebeskedet som tidigast fås i augusti och du på så sätt eventuellt inte kan undvika att behöva betala kostnadsränta mellan februari och augusti. På Skatteverkets hemsida kan du dock göra preliminära beräkningar, vilka ger en fingervisning, och på så sätt få reda om och vad du eventuellt behöver betala in till skattekontot för att undvika kostnadsräntan.

Tips:

Se till att ha en buffert privat och räkna med att du ska betala 20% på din utdelning i skatt under året efter utdelningen ägt rum så att inte den stora skatteavgiften kommer som en chock.

Avslutning

Som jag sade i början av artikeln är den här artikeln en del av en större artikel, nämligen om Företagsskatter. Läs gärna den också för att inte tappa viktig kontext.

Jag älskar att få feedback och input, men vänligen ställ alla dina frågor som du kan tänkas ha i mitt forum Frilans & Tech. Där kan du vara anonym om du vill. Anledningen till att jag vill samla alla frågor där är dels för att jag annars får många frågor på mail och jag på så sätt slipper besvara samma fråga flera gånger och dels för att det blir tillgängligt för alla på en gång och fler kan läsa och svara i realtid. Du hittar säkert redan svaret på din fråga där och om inte - ställ den där för allas tillgänglighet. Om du istället har feedback, input eller ser något fel i artikeln så får du gärna maila mig på anna@annaleijon.com

Lycka till!

/Anna Leijon

If you have any questions regarding freelance, self-employment or tech, please ask them in my open forum: Freelance & Tech